Mer om krypgrunder

Krypgrunder anses vara riskkonstruktioner därför att de ofta drabbas av fukt och mögel som leder till skador. Ofta är ventilationen en stor del av problemet, men alla krypgrunder är unika och har unika förutsättningar. Eftersom vårt klimat har förändrats de senaste åren har vi sett en ökning av antalet skador varje år.

Krypgrunden bygger på den gamla torpargrunden

Konstruktionen krypgrund är gammal och kommer från den gamla torpargrunden som var vanlig förr i tiden. Grundmuren var inte tät, golven var inte täta och och det var en naturlig ventilation i grunden. Det var en säker och beprövad byggmetod och på den tiden hade man en murstock som gick ner i torpargrunden. Man eldade varje dag för att laga mat och hålla huset varmt. På så sätt tillfördes värme till grunden och fukt ifrån marken ventilerades bort.

Krypgrunden uppfanns i USA på 50-talet och gjorde snabbt entré i Sverige. Krypgrunden bygger på att det finns ventiler i grunden och att man kan krypa runt inuti krypgrunden. I och med introduktionen av den moderna krypgrunden försvann murstockarna och grunderna är därför betydligt kallare än vad de var förr i tiden. Detta är inte bra ur fuktsynpunkt och en tumregel är att ju kallare ett utrymme är, desto känsligare mot fukt är det.

Grunder innebär risker

Konstruktionen krypgrund drabbas ofta av fukt och mögelskador.

En enkel förklaring till skadorna uppkommer är att under sommarhalvåret kan luft med hög ånghalt tränga in i grunden genom ventilerna. Eftersom grunden normalt är kallare än luften utanför grunden under sommaren, kyls den fuktiga luften ner.

När luft kyls ner ökar den relativa fuktigheten. Ju högre den relativa fuktigheten är, desto bättre trivs mögelsvampar och bakterier.

Så – om ventilerna är bovet i dramat – varför stänger man inte bara dem? Ventilernas uppgift är att ventilera bort fukt ifrån de andra fuktkällorna som finns i krypgrunden. Om man stänger ventilerna ökar fukten i grunden mycket snabbt och man ökar risken för att problem.

Antalet skadade krypgrunder ökar

Enligt Anticimex mätningar från 2008 var över hälften av Sveriges hus med krypgrund skadade med någon form av mikrobiell skada. Detta var en stor ökning från 2003 då endast en tredjedel av husen var skadade.

En av de stora anledningarna till ökningen av skadade hus beror på klimatförändringar. När medeltemperaturen höjs vattenånga avdunstar ifrån sjöar och hav. Det ger en högre ånghalt. Och ju högre ånghalt – desto mer fuktig luft kan tränga in i krypgrunderna.

Om man tittar runtom i världen så kan man konstatera att krypgrunder främst byggs i områden där klimatet är någorlunda likt vår svenska klimat. Konstruktionen fungerar helt enkelt inte särskilt bra på sydligare, varmare och fuktigare breddgrader.

Grunder är olika

Nästan alla kryp och torpargrunder är unika på sitt eget sätt. Det skiljer på yta och höjd och olika krypgrunder är konstruerade på olika sätt, vissa hus har många ”skepp” (alltså rum med bärande väggar emellan) medan vissa grunder endast har plintar som stöd för konstruktionen.

Antalet ventiler och ventilernas yta varierar från hus till hus och många gånger är huset tillbyggt i olika omgångar.

Allt ovanstående påverkar klimatet inuti krypgrunden på olika sätt.

Även två identiska hus kan skilja sig väldigt mycket ifrån varandra beroende på vilket underlag grunden är byggd på – det skiljer oerhört mycket på en grund som är byggd på berg jämfört med en som är byggd på sandjord. Vissa hus är med vindutsatta än andra och andra hus ligger mitt inne i en djup skog.

Att det skiljer såpass mycket mellan alla krypgrunder gör att det är omöjligt att behandla alla hus lika.
Därför måste man titta på alla hus och göra en individuell bedömning om hur krypgrunden mår och om man behöver vidta några åtgärder.